Fler män väljer kvinnans efternamn



efternamn

Fram till 1963 var kvinnor tvungna att ta mannens efternamn. Därefter fick kvinnan rätt att behålla sitt eget namn och 1982 fick vi en helt könsneutral lagstiftning, vilket innebar att även mannen kunde ta kvinnans efternamn.




Fram till i början av 1990-talet, så tog kvinnan mannens efternamn i nio fall av tio, men på senare år har det blivit allt vanligare att man behåller sina egna efternamn eller att mannen tar kvinnans efternamn. 2012 valde 21% av brudparen att behålla sina efternamn och 10% av männen valde att ta kvinnans efternamn. Att kvinnan tar mannens efternamn är fortfarande det vanligaste alternativet och 64% valde att hålla sig till den gamla traditionen.

En annan trend när man byter efternamn, är att man behåller sitt gamla efternamn som ett mellannamn.





















































1983



1993



2003



2012


Antal vigslar i undersökningen

28 579



25 305



27 806



34 204


Kvinnan tog mannens efter- eller mellannamn

87,8



86,9



76,6



63,9


Båda behöll sina tidigare respektive namn

7,9



6,0



11,6



21,1


Mannen tog kvinnans efter- eller mellannamn

2,1



4,4



7,5



10,2


Båda tog ett helt nytt gemensamt efternamn

1,7



2,4



3,9



4,3


Den ena parten tog ett helt nytt efternamn

0,4



0,2



0,4



0,5



Tabellen visar utvecklingen från 1983-2012.

Det är främst vanliga efternamn som väljs bort vid giftermål. De fem vanligaste svenska efternamnen var även de mest bortbytta. De mest bortbytta namnen 2012 var Johansson (1 192 st), Andersson (1117 st), Karlsson (1 031 st), Nilsson (743 st) och Eriksson (636 st).

Par som redan har varit gifta tidigare väljer i större utsträckning att behålla sina efternamn. I 27% av fallen behöll man sina efternamn, jämfört med 20% för par som gifte sig för första gången under 2012.

Mest mest traditionsbundna 2012 var brudparen i Västmanland, där 70% av kvinnorna tog mannens efternamn. Minst traditionsbundna var brudparen på Gotland, där endast 58% tog mannens efternamn.

Anledningen till de stora skillnaderna i diagrammet för 1989 var att änkepensionen avskaffades och man gynnades av att vara gifta. Detta medförde att många par som hade varit tillsammans länge, gifte sig. Bland dessa par var det vanligare att man ville behålla sina efternamn.

Källa och Diagram: SCB


Senast uppdaterad måndag 24 juni 2013 kl. 16:26